BENNEBOLS BRUK

I Bennebols masugn tillverkades tackjärn 1683-1884. Det var tillgången till orörd skog, fallet i Rörsjöån mellan Rörsjön och Norrsjön samt goda vattenvägar som lockade riksamiral Stenbock att bygga en masugn i Bennebol.

Sverige var en stormakt efter 30-åriga kriget. Svenskar styrde i Finland och behärskade de baltiska områdena och i norra Tyskland fanns svenska områden. Landet fick Post och Riksbank. Handeln blomstrade.
    De förnämsta exportprodukterna var järn, koppar och tjära. Riksamiral Stenbock som ägde Hargs Bruk såg sig om efter en skogsgård med tillgång till vattenkraft och med bra sjövägar till Dannemora och Harg. Han köpte Bennebol och anhöll hos Bergskollegiet om att få anlägga en masugn.
   1681 murades den första masugnen upp. Bygget leddes av Erich Christiansson och till sin hjälp hade han karlar från trakten. Byggstenarna hämtade man från ett stenbrott vid Norrsjön. Masugnen togs i bruk 1683 och man framställde under 200 år ungefär 400 ton tackjärn årligen. Ugnen var i drift enbart under de 3-4 månader som vårfloden i Rörsjöån varade.
   Malmen kom i slädforor från Dannemora, 30 malmforor om dagen var inte ovanligt vintertid. På sommaren kördes tackjärnet med häst och vagn till Vällnoren, där det lastades på båtar för att sjövägen nå Harg.
   Den masugn som finns i Bennebol idag byggdes på 1850-talet då järnhanteringen blomstrade och Bennebols bruk fick de flesta av sina nuvarande ekonomibyggnader och bostadshus. Bruket försörjde då drygt trehundra personer: skogshuggare, kolare, bruksarbetare, masmästare, bokhållare, kvinnor och barn.
    När den småskaliga järnhanteringen inte längre var lönsam lades många av de mindre järnbruken i Uppland ner - för Bennebols del 1885. I slutet av 1800-talet och fram till 1950 fick arbetarna i Bennebol sin försörjning från skogen.

Bennebols ägare
Namn-och ortsforskarna tror att Bennebol på medeltiden kan ha ägts av en man vid namn Benedickt, därav namnet Benne. Bol är ett uppländskt namn för hemman eller gård. Den första kända ägaren till Bennebol är Görel Fadersdotter Sparre, en av Skandinaviens rikaste kvinnor. Hon ägde gården och de stora skogarna 1562-1602, då den drogs in till kronan. Hon tänkte nämligen testamentera allt hon ägde till danske kungen! 1629 fick skotten Johan Forbes Bennebol i ersättning för de lån han gett kronan. Forbes dotter sålde den 1676 till riksamiral Stenbock, som införlivade den med Hargs bruk. 1683 övergick Hargs bruk och Bennebol till släkten Oxenstierna genom gifte. Oxenstiernas ägde Harg och Bennebol i hundra år, 1873 övergick den genom arv till släkten Beck-Friis som alltjämt äger bruken.

Kulturmiljö av riksintresse
Idag är Bennebols bruk klassat som kulturmiljö av riksintresse. Med pengar från Riksantikvarieämbetet har masugn, rostugn, klensmedja och en arbetarbostad från 1700-talet restaurerats, magasin och ladugårdar har fått nya tak.
   Länsantikvarien och Upplandsstiftelsen planerar också för att återställa bruksdammen, som idag är i det närmaste igenvuxen, i sitt ursprungliga skick med en rejäl vattenspegel.
   Bennebols masugn är Upplands enda bevarade. På privat initiativ ordnas varje sommar guidade turer i bruksmiljön. I magasinet har Gunnar Wärdig byggt en modell av bruket. Genom den får man god insikt i hur arbetet vid masugnen en gång gick till.

                                                                                   Inger Ärlemalm

Skrifter om Bennebols bruk

  1. Bennebols Bruk

  2. Brukets Folk

  3. Bennebolsminnen

  4. Bennebols Masugn

  5. Ramsor och lekar från Bennebol och Harg

  6. Bennebolsmat med kåserier från bruket och många recept.

Häftet Bennebols Bruk finns även på engelska och tyska